web analytics

Archive | Köksträdgård RSS feed for this section

Chilisådd: odlingssäsongen 2017 är inledd!

Nu är mina första fröer i jorden så härmed förklarar jag odlingssäsongen 2017 inledd!

Chilin är först ut och det blev tre olika sorters chili för mig i år: ‘Padron’, ‘Anaheim’ och ‘Hot Lemon’. Jag som sagt och skrivit att jag inte skulle odla chili eftersom vi inte äter så mycket nu när barnen är små och inte gillar stark mat. Vi har dessutom fortfarande egenodlad chili i frysen sedan tidigare år!  Men så är det ju så roligt att odla att det blir några sorter ändå… :-) Men både Padron och Anaheim är milda så jag tror vi nog kommer äta upp en hel del ändå.

Jag försöker förenkla det här med sådder så mycket det bara går. Med så få omplanteringar som möjligt eftersom jag tycker omskolning av små plantor är trist. Såhär gör jag:

  1. Jag fyller små krukor (ca 5*5 cm) till två tredjedelar med blomjord. Den översta tredjedelen fyller jag med såjord.
  2. Chilifröer är ljusgroende så de ska inte grävas ner i jorden utan bara läggas på jordytan. Jag lägger två fröer per kruka av de nya fröerna. Är fröerna äldre tar jag tre för att vara något säkrare på att något av fröerna ska gro.
  3. Sedan täcker jag krukorna med plast som jag gör små hål i och ställer i ljusaste fönstret jag har. Extrabelysning är att föredra men jag har ingen sådan men brukar lyckas ändå.
  4. Sedan gäller det att hålla jorden fuktig och inte låta den torka ut. Det får heller inte bli för blött för då ruttnar fröna. Jag ställer mina små krukor i en bricka och vattnar underifrån.
  5. När det börjar växa upp små plantor rensar jag bort så att jag bara har en planta per kruka. Jag sparar den som ser bäst och kraftigast ut förstås, om det är flera fröer som grott.
  6. När plantan blivit kanske 10-15 cm hög planterar jag om dem i större kruka, ca 10*10 cm. Jag kör med kvadratiska krukor för att få plats med flera i mina odlingsbrickor.
  7. Nu får plantorna växa i dessa mellanstora krukor tills det inte är risk för frost ute längre. Näringen i jorden räcker bara i ett par veckor så gödslar gör jag sedan regelbundet hela våren.
  8. Utplantering sker sedan i stora krukor eller hinkar i grönsaksjord. Jag placerar dessa längst en södervägg skyddad från den värsta blåsten. Sedan är det bara att vattna och pyssla om och så småningom skörda!

Lycka till med chilisådden!

Kommentarer { 0 }

Nya fröer

Jag inventerade ju frölådan häromdagen och kollade upp vad jag hade kvar och vad jag behövde beställa för nya fröer inför odlingsåret 2017. Efter att ha surfat runt och kollat sortimentet hos några olika fröfirmor och försäljare på nätet så föll valet på Impecta som hade allt jag ville ha hemma. (Nej, jag är inte sponsrad på något sätt, är bara en nöjd kund).

Och nu har fröerna kommit! Dessa blev det:

 

Beställde kanske hälften så mycket mot vad jag brukar. Men så har jag ju inte ens en köksträdgård ännu här i nya trädgården. Den ska vi fixa under våren. Sedan är det rätt skönt att ta det lite lugnt också och odla favoriterna och det vi äter mycket av. Det kliar rejält i fingrarna nu att sätta igång så snart åker helt klart chilifröna i jorden! :-)

Kommentarer { 0 }

Fröinventering

Här är min frölåda! Här förvarar jag alla fröer jag har. Ettåringarna jag odlar i växelbruk som jag skrev om häromdagen sorterar jag efter de fyra olika skiftena. Längst fram i lådan är det dock en salig blandning med fröer av tomat, chili, gurka, sommarblommor, perenner, krukväxter och frön jag odlar inomhus som groddar och småblad.

Såhär i början av året är det hög tid att kolla vad som egentligen finns här i och vad som behöver köpas inför odlingssäsongen. Det blir alltid en utrensning på sådant jag inte kommer odla igen av en eller annan anledning. I år rensade jag ur massa perennfröer av sorter jag inte längre är intresserad av, fröer som jag vet jag inte kommer så på grund av krångligt som ginko och ramslök eller som jag inte kommer odla för att jag testat och inte gillat: tomatillo och sockerrot.

Här är vad som fanns i lådan:

Chili. Nej vi äter inte så mycket chili och jag säger alltid att jag inte borde odla mer eftersom vi har en del o frysen. Men det brukar sluta med att jag sätter ett eller annat chilifrö ändå. :-) Padron är en underbart mild sort som är vanlig att man äter stekt i Spanien. Det är också där jag köpt min påse med så mycket frö att det räcker en livstid om grobarheten består. Mild och god. Den kommer jag odla igen. Hot lemon är en stark sort som har fungerat bra tidigare (men varför två påsar?).

Odla i år igen: Hot Lemon, Padron.

Köpa: Kanske någon mild sort till?

Tomater. Å underbara tomater, ett odlingsmåste för mig. Jag odlar uteslutande körsbärstomater eftersom tycker det är lättast att lyckas med och ger stora skördar.

Odla i år igen: Garderners Delight, Ildi, Tiny Tim

Köpa: Flera sorter. Ska försöka hålla mig till busktomater där plantan inte blir så hög eftersom det är smidigare när man odlar i hinkar som jag gör och dessutom ska måla huset i sommar och hinkarna står mot en husvägg.

Kryddor och gurka. Basilika odlar jag och äter alltid massor av och det har jag ju fröer till så det räcker och blir över. Ett tips är att köpa fröer om ni åker utomlands. Basilikafröer kostade till exempel nästan ingenting i Italien :-) Eftersom vi flyttat från huset med uterum och jag nu varken har det eller växthus så hoppar jag över gurkorna i år. Tomater och chili fungerar fint intill varmaste söderväggen i lä. Det skulle gurkor kanske också göra om vi får en riktigt fin sommar men de blir ju dessutom så slingriga och ohanterligt stora att jag skippar det i år. Timjan tog jag med en stor tuva från gamla huset och den har hittills klarat sig fint i vinter. Så det behöver jag troligtvis inte så igen.

Odla i år igen: Basilika

Köpa: inget!

Skifte 1. Ärtväxter. Varje år funderar jag på om jag ska satsa på låga eller höga sorter och jag brukar göra lite olika. Låga är enklast och behöver inte så mycket uppbindning. Men höga sorter ger ju större skörd på samma yta. I år blir det nog en pallkrage med höga och en med låga eftersom jag har både låga och höga fröer sedan tidigare.

Odla i år igen: Sockerärtor ‘Carouby de Maussane’ (hög),  brytböna ‘Sunray’ (låg)

Köpa: Bondbönor och brytsockerärt/sugar snaps (låg sort), den påsen var nästan tom och dessutom väldigt gammal.

Skifte två. Squash är ett måste men det räcker med en eller två plantor och det har jag redan frön till. Salladslök äter vi mycket och det vill jag således ha mycket av i år. Sellerin ska jag testa i år igen. Gillar selleri men lyckades inget bra förra gången. Nytt försök i år. Hoppar över pumpa i år tror jag. Tar för mycket plats och är inget vi äter utan bara odlar för Halloween.

Odla i år igen: Sommarsquash ‘Dark Fog’ och ‘Costata Romanesco’. Salladslök ‘Bajkal’ och ‘White Lisbon’. Selleri ‘Giant Red’. Mizunakål, blandade asiatiska kålblad och pac choi.

Köpa: Pac choi. Trots tre påsar fanns ändå inte tillräcklig mängd frö kvar. Kålrabbi. Krusig och slätbladig grönkål.

Skifte 3. Det skifte jag helt klart hade flest frön kvar ifrån tidigare år. Tyvärr rensas många ut nu.

Odla i år igen: Portlak, rädisor, spenat, persilja, morot, wasabirucola som jag inte ens öppnade förra året. Kul sort!

Köpa: Dill eftersom det brukar vara knepigt att få den att gro. Lättare med nya frön. Detsamma gäller sallat så även där blir det nya frön. Vill ha många salladssorter, både plocksallat (minst en mörk som sniglar inte äter) och ‘Little Gem’ som är riktigt lättodlad och god och är en sorts romansallad.

Sommarblommor. Varför har jag så mycket sommarblomsfrö kan man undra!? Jag odlar lite ringblommor och krasse varje år på sin höjd. Kanske något mer för att få lite blommor även i köksträdgården. Många av dessa påsar har jag fått från olika håll. Flera är riktigt gamla och åker nu.

Odla i år igen: ringblommor, rosenskära och rosa sommarblomsmix till dottern

Köpa: inget

Det var det mesta och nu vet jag vad jag behöver köpa till köksträdgården. Mot fröbutikerna! :-)

Kommentarer { 1 }

Så fixar jag växelbruk i min köksträdgård

Bild från köksträdgården på Fredriksdal i Helsingborg. Inte mina odlingar :-)

Det är ingen bra ide att i sin köksträdgård odla samma sak på samma plats år ut och år in. Om du till exempel odlar potatis i samma jord varje år riskerar jorden att få brist på de näringsämnen potatis behöver. Det kan leda till sämre skördar och risk att sjukdomar börjar sprida sig till potatisen som inte är lika motståndskraftig om den har näringsbrist. Vissa sjukdomar stannar också kvar i jorden och om du då odlar samma gröda på samma plats som förra året är risken stor att dina växter drabbas av den jordbundna sjukdomen. Därför är det smart att fixa växelbruk i din köksträdgård så att varje gröda varje år byter odlingsplats.

Detta med växelbruk kan låta krångligt och överkurs för den vanliga odlaren som du och jag men jag lovar – det är inte speciellt svårt! Det är tvärtom ett riktigt bra sätt att planera sina odlingar på och få bättre skördar eftersom växter med samma näringsbehov står tillsammans. Det är också ett bra sätt att få en plan för sina odlingar och dokumentera vad du odlar och var från år till år.

Såhär tänker jag: Jag delar in min köksträdgård i fyra delar, en del för varje skifte. Det kommer i min nya köksträdgård innebära att jag har 8 eller 12 pallkragar (den är ju inte klar än!) och alltså 2 eller 3 pallkragar till varje skifte. Om du till exempel inte vill odla potatis så kan du istället ha tre skiften.

Här nedan följer nu ett schema med vilka växter som ska odlas tillsammans i ett skifte. Detta gäller köksväxter som vi odlar som ettåringar. Perenna grönsaker och kryddor är inte med här, de får en annan plats.

———————————————————————-

Skifte 1: Växter som tillför jorden näring

Alla baljväxter fixar sin egen näring från kvävet i luften. I detta skiftet ska du alltså odla alla dina bönor och ärtor och du behöver bara gödsla jorden precis i början av odlingssäsongen.

Själv odlar jag sockerärtor, sugar snaps (de där lite tjockare sockerärtorna), bondbönor (ibland, inte varje år) och brytbönor i mitt första skifte. Jag grundgödslar jorden med kogödsel innan jag sår eller sätter ut förodlade plantor. Täcker sedan jorden med gräsklipp eller annat växtmaterial när plantorna växt till sig för att slippa rensa så mycket ogräs. Sedan behövs inte mer gödsel till dessa växter.

Skifte 2: Växter med stort näringsbehov

Växterna som ska växa här kräver mycket näring och växer därför i skiftet direkt efter baljväxterna som ju fixade finfin näring till dessa växter förra sommaren. Till detta skifte hör pumpa, squash, gurka, vitlök, purjolök, selleri och alla sorters kål. Just kålväxter kan det vara bra att hålla lite extra koll på eftersom de kan drabbas av trista jordbundna sjukdomar som klumrotssjuka som gör att det under lång tid framöver inte kommer fungera att odla kål i jorden. Så därför är det extra viktigt att odla just kål på olika platser varje år. Kål drabbas tyvärr också av kålfjärilslarver som äter upp dina fina plantor i ett nafs. Så det är smidigt att odla all kål tillsammans så att du lättare kan hålla koll och täcka med fiberväv. Alla kålväxer heter på latin Brassica så ha lite extra koll på dessa.

I detta skifte odlar jag squash, pumpa till Halloween (ibland), vitlök, salladslök, pac choi, mizuna, grönkål och ibland broccoli och kålrabbi. Detta skifte behöver gödslas flera gånger under säsongen och detta gör jag främst genom att lägga på färskt gräsklipp och strö ut lite algomin eller vattna ut biobact.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov

Till detta skifte hör alla rotfrukter, lök och bladgrönsaker som sallat, persilja och dill. Dessa växter behöver lite näring men blir ibland till och med sämre om de får för mycket kväve.

Här odlar jag morötter, rädisor, alla sorters sallad, mangold, spenat, persilja och dill. Jag grundgödslar med kogödsel och täckodlar sedan med färskt gräsklipp. Ingen mer näring behövs.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov

Till detta skifte hör potatis som inte behöver så mycket näring alls. Jag grundgödslar med kogödsel och ger sedan inte mer näring under säsongen.

———————————————————————-

Nu vet du vad som odlas tillsammans och vad de olika skiftena innehåller. Nu till hur själva växelbruket går till. Du kan till exempel kalla din köksträdgårds olika delar för röd, grön, blå och gul. (Eller något helt annat, själv hade jag i förra trädgården namnen hallon, äpplen, vinbär och blåbär efter vad som odlades intill.)

År 1 odlar du sedan enligt följande:
Röd: skifte 1, Grön: skifte 2, Blå: skifte 3 och Gul: skifte 4

År 2 skiftar du så att:
Röd: skifte 2, Grön: skifte 3, Blå: skifte 4 och Gul: skifte 1.
Kommer du ihåg det där med att skifte 2 behöver en massa näring som baljväxterna i skifte 1 har fixat åt dem året innan vet du vilket håll du ska skifta.

År 3 blir således: Röd: skifte 3, Grön: skifte 4, Blå: skifte 1 och Gul: skifte 2

År 4: Röd: skifte 4, Grön: skifte 1, Blå: skifte 2 och Gul: skifte 3

Och år fem är grödorna tillbaka på samma ställe som från början och cirkeln är sluten.

Låter det krångligt med växelbruk så kan jag lova dig att det inte är det och att du klarar av det. Själv tycker jag det var krångligare att skriva ner och förklara detta här än vad det är i verkligheten :-)

Sedan måste jag erkänna att jag fuskar lite ibland också. Sallad, spenat och rädisor kan dyka upp lite var som helst där det finns plats. Dessa är snabbodlade och sällan drabbade av sjukdomar. Det som jag är extremt noggrann med och aldrig fuskar med är alla kålsläktingar, släktet Brassica. All kål odlar jag i skifte 2 eftersom detta släkte kan drabbas av flera riktigt allvarliga växtsjukdomar som jag inte vill ha in i min trädgård.

Lycka till med dina odlingar och ditt växelbruk! En sak till bara: För anteckningar och ta bilder varje år på dina odlingar för jag lovar att det är stor risk att glömma bort var en odlade morötter, kålen och potatisen osv från år till år!

Kommentarer { 1 }

Planerar köksträdgård

Vår blivande köksträdgård

Här kommer en bild från vår blivande köksträdgård! Jag skulle uppskatta ytan till att vara ca 8*12 meter. Vi valde bästa söderläge för odlingarna och den hamnade alltså mot gatan till. Det passade också bra att dela av denna del av trädgården som tidigare bestod av en långsmal rektangulär gräsmatta. Ungefär en tredjedel av denna yta framför huset blir därför köksträdgård och resterande yta får en trevligare form som blir lättare att skapa en mysig trädgård av. För att över huvud taget kunna använda denna yta till odling var vi tvungna att ta ner ett gigantiskt körsbärsträd som skuggade hela ytan, det är rester från stubbfräsningen som ni ser som en stor rund hög här i mitten av gräsmattan.

Mot gatan och uppfarten (till vänster i bild) avgränsas den blivande köksträdgården av en i höstas planterad häck av bredbladig liguster. Jag valde så kallad färdighäck med plantor som klippts som häck hos odlaren och vi fick direkt en dryg meter hög häck. Härligt! Mot uppfarten planterade jag häcken ca 1,2 m in för att kunna skapa en ”välkommen hem-rabatt” som jag brukar kalla dem. En rabatt som är det första en ser när en kommer hem och som gärna får vara fin hela året.

Mot grannarna har vi en gammal fin måbärshäck (syns här bakom komposten) och mot huset till avgränsas köksträdgården av en äppelhäck med pelaräpplen och ett gammalt plommonträd. (Syns inte i bild alls här). Givetvis har vi flera öppningar i häckarna så att det är lätt att komma in i köksträdgården från alla håll.

Där har ni förutsättningarna. Här kommer mina tankar om hur vi ska fortsätta till våren:

  • Jag kommer odla i pallkragar. Efter att ha funderat över självsnickrade odlingslådor eller köpta ursnygga i metall eller lärk så faller valet ändå på den klassiska pallkragen. Det första jag bestämde var att jag ville ha mina odlingar uppdelade i fler odlingslådor än vad jag hade i min förra köksträdgård där vi byggde egna stora bäddar. Och då blir valet pallkragar som är billiga och lätta att renovera när träet ger sig. Jag har inte bestämd antalet pallkragar ännu. Men det blir minst 9 stycken. En för perenna örter och övriga åtta för odling i fyrskifte.
  • Jag kommer precis som i gamla köksträdgården ha grus i gångarna. Naturgrus 8-16 mm är för närvarande mitt val även om jag funderar en del på 4-8 mm också. Denna typ av grus  kallas även gårdsgrus eller ärtsingel.
  • Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra plats för hallon- och blåbärsbuskar här eller om jag ska plantera dem i en annan del av trädgården (på baksidan). Jag har dock bestämd mig för att ge mycket mer plats till hallon och blåbär än vinbär och krusbär som vi inte äter så mycket av. En buske med svarta vinbär är redan planterad mot måbärshäcken till. Dessutom har vi uppstammade röda vinbär samt krusbär intill.
  • Jag vill ha en sittplats i köksträdgården. Gärna i form av en bekväm bänk eller trädgårdssoffa som helst ska kunna stå ute hela vintern. Kanske placerar jag den intill äppelhäcken.
  • Vi placerade soptunnorna i hörnet intill komposten för att slippa se dem det första en gör när en kommer hem. Detta hörn, med soptunnor och kompost och förvaring för krukor och en jordsäck eller två kommer byggas in och döljas med någon typ av staket, spaljé eller smal häck. Kanske i kombination?

Ja jag funderar vidare :-)

Kommentarer { 0 }

Snabb köksträdgård

Den första helgen efter att vi fått tillträde till huset skrapade vi tapeter, rev en vägg och målade tak. Och så anlade jag en liten köksträdgård. Jo jag tänker kalla det köksträdgård trots att det bara är ett par pallkragar, så det så! :-) Det kliade helt enkelt så mycket i odlarfingrarna att jag var tvungen!

Jag började med att köpa fyra pallkragar i obehandlat trä. Jag och fyraåriga dottern (det är hennes hand på bilden här nedanför) linoljade träet noggrant och hamrade ihop sidorna till fyra pallkragar.

köksträdgård1

Efter lite funderande placerade jag pallkragarna på en del av gräsmattan där jag vet att jag vill plantera lite buskar så småningom. Gräsmattan  dör ju under pallkragen så det var lika bra att tänka igenom placeringen lite nu när jag gör en ganska temporär lösning. Där jag ska ha min kommande köksträdgård växer just nu ett stort körsbärsträd som skuggar halva trädgården så det måste ner innan jag kan anlägga köksträdgård ”på riktigt”. Viktigt att tänka på är ju att pallkragarna får sol en stor del av dagen annars blir odlingarna oftast inte så lyckade.

Eftersom ovan nämnda körsbärsträd skjuter en massa rotskott över hela gräsmattan och jag inte vill ha upp dessa i pallkragarna så rullade jag ut en markduk innan vi placerade ut dem. En stor rhododendronbuske som passerat kompostkvarnen fick bottna pallkragen för att det inte skulle gå åt så mycket jord.

köksträdgård2

För mig är det viktigt med kravmärkt jord när vi ska odla ätbara växter. Det gick åt rätt många säckar trots allt…

köksträdgård3

För första gången i mitt liv köpte jag färdiga grönsaksplantor. Dessa planterade jag nu ut i pallkragen: grönkål, persilja och dill blev det. Grävde också ner tre tomatplantor som jag dragit upp från frö och några tuvor gräslök från gamla trädgården.

Första pallkragen klar! Nu kommer vi i alla fall gå lite egenodlat i sommar! <3

köksträdgård4

Kommentarer { 0 }

Odlingsabstinens

Det kliar rejält i fingrarna hos mig nu, längtan är stor efter att få börja odla! Vill egentligen börja plöja frökataloger, beställa fler fröer och så chili och annat. Men jag vet att det är för tidigt för mig som inte har så mycket plats att hålla till på. Egentligen är det bara fönsterbrädorna jag har att tillgå innan det blir varmare i uterummet. Så jag måste verkligen vänta ett tag till med sätta igång på riktigt.

Men det finns ju annat man kan göra :-) Att grodda till exempel. Alfaalfa och mungbönor är mina favoriter och jag är väldigt glad i min groddburk jag köpte för några år sedan i en hälsokostbutik. Groddningen går supersmidigt med den. Trågen jag odlar smörgåskrasse i är helt nya och kommer från Nelson Garden. Jag köpte dem på Plantagen.

odling2

Några frön har faktiskt ändå kommit i jorden, men det är till sådant som kan trivas länge i den torra och varma inomhusluften. Tillsammans med min treåriga dotter har jag petat ner avokado- och klementinkärnor och sått palettblad. De små plantorna på bilden nedan är palettblad ‘Premium Sun Watermelon’.

odling1

Och så läser jag massor med trädgårdsböcker förstås. De senaste jag läst är Maria Österåkers Självhushållning i praktiken och Elin Unnes The Secret gardener. (Länkarna går till deras bloggar). Fantastiskt bra båda två. The Secret Gardener läste jag från pärm till pärm och jag tyckte det var en perfekt bok att läsa såhär i januari. Den visar verkligen att vi har hela odlingsåret framför oss. Inspiration i massor.

Jag läste inte på samma sätt allt i Självhushållning i praktiken eftersom jag inte har möjlighet att till exempel att ha djur eller bruka skog. Men avsnitten där Maria skriver om odling uppskattade jag mycket. Jag gillar att boken genomsyras av att odla för att äta och att det inte behöver vara så krångligt. Att det är viktigt att odla det man faktiskt äter och att ta hand om skörden. Lärde mig kanske inte jättemycket nytt men blev väldigt inspirerad till att planera mitt eget odlingsår. Tänker odla ringblommor i år och göra egen ringblomssalva och plocka vinbär med bärplockare i år! :-)

odling3

Kommentarer { 2 }

Om köksträdgården i september

Nu är köksträdgården som finast och man ser inte längre allt ogräs som behöver rensas. Och syns det inte finns det väl inte? ;-) Nädå, men grönsakerna växt sig så stora att de inte har ont av att det växer lite ogräs runt om.

Odlingsåret har varit ok i år men inte så mycket mer. Jag har haft enormt mycket sniglar. Hatar det verkligen. Man lägger en massa jobb på att göra i ordning jorden, gödsla och så och sedan äts de små plantorna upp av sniglar… Jag tror jag sådde morötter tre gånger och nu har jag väl kanske ett tiotal som kommit upp i ätstorlek. Ingen vidare skörd där. Inte av rädisor heller. De få vi fått upp har varit beska och träiga. Vet inte om det kan bero på sorten eller att de såddes för sent. Spenat har jag inte smakat ett enda blad av, inte heller mangold. Trots att jag sått flera omgångar ha sniglarna liksom tagit allt innan jag ens hunnit sett till några blad.

Men alla sorters sallad har gått bra eftersom jag sått så mycket att sniglarna inte hunnit äta upp allt, persiljan och bladsellerin också. Ett bra kålår har det varit också. Squash har vi så mycket att vi i vanlig ordning inte hinner äta upp alla innan de blir för stora och potatis har vi så det räcker i ett par månader till. Potatisblasten började dock få bladmögel i mitten av sommaren men eftersom den var satt tidigt så kunde jag bara klippa bort blasten, potatisarna hade redan blivit lagom stora. Jag låter potatisen ligga kvar i jorden, det brukar gå så bra att vi kan gräva upp de sista mitt i vintern eller fram på vårkanten till och med. Potatislandet skymtas längst fram på bilden här nedanför.

Köksträdgård

Sockerärtorna har slagits med jordärtskockan i år. Jag trodde jag hade rensat bort jordärtskockorna, men det visade sig vara omöjligt. Jag gick verkligen igenom jorden supernoga och tog bort alla rötter, trodde jag. Nu har jag accepterat att jag nog aldrig kommer få bort den helt. Bönor har jag inte fått några alls och sensommarsådden av sallad och spenat åts förstås upp av sniglarna. Ni ser det tomma landet längst fram i bild här.

Köksträdgård

Lärdomar till nästa år är att jaga sniglarna ännu mer. Och att förodla mer och sätta ut större plantor så kanske de klarar av snigelangrepp bättre. Ska börja så alla bladgrönsaker i lådor på altanen tror jag!

Kommentarer { 0 }

Odla grönkål

Odla grönkål

I år odlar jag för första gången vanlig krusig grönkål. Jag har haft en slätbladig sort tidigare, Red russian, men de senaste åren har kampen mot kålfjärilslarven varit minst sagt ojämn och jag har alltså odlat kål som jag inte fått äta upp själv. Otroligt slöseri med plats och energi kan jag tycka som verkligen älskar grönkål!

Så i år satsade jag på färdiga plantor och det betyder att jag inte vet vad det är för sort. Men de växer på bra och smakar gott. För att undvika kålfjärilarna har jag gjort ett fult men ändamålsenligt (hoppas jag) tält av fiberduk. Nu börjar det dock gå sönder så jag tänkte köpa mig gardinen Lill på Ikea som både är finare och mer hållbar. Dessutom kostar den bara 29 kr för två gardiner på 2,8*2,5 meter! Som hittat :-)

Odla grönkål

Kommentarer { 0 }

Trädgårdspoddar

Måste tipsa om några trädgårdspoddar eftersom älskar att lyssna på poddar medan jag promenerar i skogen eller kör bil. Det är inte alltid jag lyssnar just på trädgårdspoddar men den senaste tiden har det blivit många sådana:

  • Odla med P1 är ju förstås en klassiker men kanske är det någon som missat. Handlar om allt trädgårdsrelaterat mellan himmel och jord. Inte alltid jättespännande men oftast värt att lyssna på.
  • Grönsakslandet är riktigt bra och jag önskar det kunde komma en hel radda nya program nu på en gång. Handlar om grönsaksodling förstås och jag tycker det är superinspirerande!
  • Odla med stadsgrönt sänds inte längre men avsnitten ligger kvar. Jag har bara lyssnat på ett program hittills men tänker lyssna på fler.
  • Meny i P1 hade ett program om trädgårdsmästaren Simon Irving på Läckö slott som gjorde mig oerhört pepp på att både besöka Läckö slott och söka fröer till en massa för mig nya sorters grönsaker. Jag vill garanterat försöka mig på att odla palsternacka igen!
  • P1 dokumentär har haft en specialare om Ulf Nordfjell, Ulfs trädgård, som jag tyckte var väldigt intressant.
  • Sedan finns ju också Trädgårdspodden som jag ännu inte har lyssnat på. Måste genast åtgärda det på nästa promenad!

Länkarna till poddarna går till deras hemsidor. Själv lyssnar jag via min telefon. Antingen via Sveriges radios app SR Play eller appen Podcaster som finns på iPhone.

Kommentarer { 0 }