web analytics

Romantiskt

Kolla vad fint! Formklippt buxbom. Lavendel. Rosor. Ingenting man gör i såhär stor skala i sin egen trädgård kanske. Men en liten buxbomskantad rabatt med en ros och lite lavendel kan man ju faktiskt fixa hemma också. Och få en trädgård som andas klassisk romantik. Gillar!

Kommentarer { 0 }

Så fixar jag växelbruk i min köksträdgård

Bild från köksträdgården på Fredriksdal i Helsingborg. Inte mina odlingar :-)

Det är ingen bra ide att i sin köksträdgård odla samma sak på samma plats år ut och år in. Om du till exempel odlar potatis i samma jord varje år riskerar jorden att få brist på de näringsämnen potatis behöver. Det kan leda till sämre skördar och risk att sjukdomar börjar sprida sig till potatisen som inte är lika motståndskraftig om den har näringsbrist. Vissa sjukdomar stannar också kvar i jorden och om du då odlar samma gröda på samma plats som förra året är risken stor att dina växter drabbas av den jordbundna sjukdomen. Därför är det smart att fixa växelbruk i din köksträdgård så att varje gröda varje år byter odlingsplats.

Detta med växelbruk kan låta krångligt och överkurs för den vanliga odlaren som du och jag men jag lovar – det är inte speciellt svårt! Det är tvärtom ett riktigt bra sätt att planera sina odlingar på och få bättre skördar eftersom växter med samma näringsbehov står tillsammans. Det är också ett bra sätt att få en plan för sina odlingar och dokumentera vad du odlar och var från år till år.

Såhär tänker jag: Jag delar in min köksträdgård i fyra delar, en del för varje skifte. Det kommer i min nya köksträdgård innebära att jag har 8 eller 12 pallkragar (den är ju inte klar än!) och alltså 2 eller 3 pallkragar till varje skifte. Om du till exempel inte vill odla potatis så kan du istället ha tre skiften.

Här nedan följer nu ett schema med vilka växter som ska odlas tillsammans i ett skifte. Detta gäller köksväxter som vi odlar som ettåringar. Perenna grönsaker och kryddor är inte med här, de får en annan plats.

———————————————————————-

Skifte 1: Växter som tillför jorden näring

Alla baljväxter fixar sin egen näring från kvävet i luften. I detta skiftet ska du alltså odla alla dina bönor och ärtor och du behöver bara gödsla jorden precis i början av odlingssäsongen.

Själv odlar jag sockerärtor, sugar snaps (de där lite tjockare sockerärtorna), bondbönor (ibland, inte varje år) och brytbönor i mitt första skifte. Jag grundgödslar jorden med kogödsel innan jag sår eller sätter ut förodlade plantor. Täcker sedan jorden med gräsklipp eller annat växtmaterial när plantorna växt till sig för att slippa rensa så mycket ogräs. Sedan behövs inte mer gödsel till dessa växter.

Skifte 2: Växter med stort näringsbehov

Växterna som ska växa här kräver mycket näring och växer därför i skiftet direkt efter baljväxterna som ju fixade finfin näring till dessa växter förra sommaren. Till detta skifte hör pumpa, squash, gurka, vitlök, purjolök, selleri och alla sorters kål. Just kålväxter kan det vara bra att hålla lite extra koll på eftersom de kan drabbas av trista jordbundna sjukdomar som klumrotssjuka som gör att det under lång tid framöver inte kommer fungera att odla kål i jorden. Så därför är det extra viktigt att odla just kål på olika platser varje år. Kål drabbas tyvärr också av kålfjärilslarver som äter upp dina fina plantor i ett nafs. Så det är smidigt att odla all kål tillsammans så att du lättare kan hålla koll och täcka med fiberväv. Alla kålväxer heter på latin Brassica så ha lite extra koll på dessa.

I detta skifte odlar jag squash, pumpa till Halloween (ibland), vitlök, salladslök, pac choi, mizuna, grönkål och ibland broccoli och kålrabbi. Detta skifte behöver gödslas flera gånger under säsongen och detta gör jag främst genom att lägga på färskt gräsklipp och strö ut lite algomin eller vattna ut biobact.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov

Till detta skifte hör alla rotfrukter, lök och bladgrönsaker som sallat, persilja och dill. Dessa växter behöver lite näring men blir ibland till och med sämre om de får för mycket kväve.

Här odlar jag morötter, rädisor, alla sorters sallad, mangold, spenat, persilja och dill. Jag grundgödslar med kogödsel och täckodlar sedan med färskt gräsklipp. Ingen mer näring behövs.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov

Till detta skifte hör potatis som inte behöver så mycket näring alls. Jag grundgödslar med kogödsel och ger sedan inte mer näring under säsongen.

———————————————————————-

Nu vet du vad som odlas tillsammans och vad de olika skiftena innehåller. Nu till hur själva växelbruket går till. Du kan till exempel kalla din köksträdgårds olika delar för röd, grön, blå och gul. (Eller något helt annat, själv hade jag i förra trädgården namnen hallon, äpplen, vinbär och blåbär efter vad som odlades intill.)

År 1 odlar du sedan enligt följande:
Röd: skifte 1, Grön: skifte 2, Blå: skifte 3 och Gul: skifte 4

År 2 skiftar du så att:
Röd: skifte 2, Grön: skifte 3, Blå: skifte 4 och Gul: skifte 1.
Kommer du ihåg det där med att skifte 2 behöver en massa näring som baljväxterna i skifte 1 har fixat åt dem året innan vet du vilket håll du ska skifta.

År 3 blir således: Röd: skifte 3, Grön: skifte 4, Blå: skifte 1 och Gul: skifte 2

År 4: Röd: skifte 4, Grön: skifte 1, Blå: skifte 2 och Gul: skifte 3

Och år fem är grödorna tillbaka på samma ställe som från början och cirkeln är sluten.

Låter det krångligt med växelbruk så kan jag lova dig att det inte är det och att du klarar av det. Själv tycker jag det var krångligare att skriva ner och förklara detta här än vad det är i verkligheten :-)

Sedan måste jag erkänna att jag fuskar lite ibland också. Sallad, spenat och rädisor kan dyka upp lite var som helst där det finns plats. Dessa är snabbodlade och sällan drabbade av sjukdomar. Det som jag är extremt noggrann med och aldrig fuskar med är alla kålsläktingar, släktet Brassica. All kål odlar jag i skifte 2 eftersom detta släkte kan drabbas av flera riktigt allvarliga växtsjukdomar som jag inte vill ha in i min trädgård.

Lycka till med dina odlingar och ditt växelbruk! En sak till bara: För anteckningar och ta bilder varje år på dina odlingar för jag lovar att det är stor risk att glömma bort var en odlade morötter, kålen och potatisen osv från år till år!

Kommentarer { 1 }

4 klotformade träd

klotformade-träd

Jag behöver mer insynsskydd i min nya trädgård. Ett träd placerat så att inte alla som går på gatan direkt ser in i vårat enorma vardagsrumsfönster som täcker i princip hela väggen skulle vara perfekt. Då skulle de inte heller vara lika öppet mot uteplatsen som ligger precis utanför. Trädet går även att placera så att det skymmer lite av bilarna på vår och grannens uppfart vilket skulle vara bra.

Eftersom trädet inte får bli varken för högt eller brett så passar ett klotformigt träd in riktigt bra här. Med klotformiga träd menar jag dem som får en vackert rundad krona av sig själva, utan att man behöver beskära själv. Här kommer fura sorter jag väljer bland:

  • Klotlönn, Acer platanoides ‘Globosum’ som bilden här ovan visar. Detta är ett träd med klotrund krona som håller formen utan att beskäras. När trädet blir äldre kan dock kronan bli något mer hängande och behöver beskäras något för att behålla den klotrunda formen. Klotlönnen får en skir grönska om våren och fina höstfärger i gula och orange toner. Trivs i sol-halvskugga på de flesta jordar som inte är direkt blöta. Kronan blir med tiden 3-4 m och hela trädet 4-5 meter högt. Trivs i zon 1-4.
  • Klotkörsbär Prunus x eminens ‘Umbraculifera’ har den minsta kronan av de klotformade jag tar upp här. Bara ca 2 meter bred utan beskärning. Klotkörsbäret blommar i april-maj med små vita blommor och bladen får orange höstfärg. Trädet är toppympat och därför är det viktigt att tänka på stamhöjden vid inköp. Stammen kommer inte växa mer på höjden så det är viktigt att välja ett tillräckligt högt träd från början. Speciellt i min trädgård där vi behöver kunna gå under det. Trivs i sol-halvskugga i näringsrik jord. 2,5-5 meter högt. Zon 1-4.
  • Klotrobinia Robinia pseudoacasia ‘Umbraculifera’ är även detta alltså ett träd med klotrund krona. Klotrobinian måste dock beskäras under uppväxten för att kronan ska bli tät och få en vackert rund form. Bladverket har en fantastiskt ljusgrön färg som kommer ganska sent på våren men finns kvar på trädet desto längre på hösten. Vill växa i soligt läge och väldränerad jord. Inte för kallt och blåsigt. 4-5 meter högt. Zon 1-2. Även klotrobinian är toppympat.
  • Klotformad kärrek, Quercus palustris ‘Green Dwarf’ får en rät rundad krona och påminner mycket om klotlönnen i utseendet. Den klotformade kärreken får en kraftig orangeröd höstfärg. Även detta träd är toppympat och blir 3-4 m högt och brett. Zon 1-4.

 

Tänker såhär: antingen väljer jag en klotlönn eller klotek eftersom de blir ganska breda. Klotlönnar tycker jag är fantastiskt fina, ett riktigt favoritträd. Den klotformade kärreken är jag väldigt nyfiken på. Har dock aldrig sett en sådan i verkligheten. Fördel klotlönn här alltså.

Eller så satsar jag på två eller tre klotkörsbär eller klotrobinior på rad. Ett av dessa träd skulle nämligen bli för litet för att ge nåt vidare insynsskydd. Min favorit av dessa träd är klotkörsbäret som både blommar och får fina höstfärger. Klotrobinian är dessutom på gränsen till härdig där jag bor. Fördel klotkörsbär alltså.

Nu ska jag fundera lite på det här. Gå ut och mäta och sikta in lite mer noggrant hur mycket insynsskydd vi behöver. Återkommer sannerligen i frågan framåt vårkanten då det är dags att plantera! :-)

Kommentarer { 0 }

3 saker en trädgårdsnörd kan göra i gråa januari

sommarlängtan

Å vad jag längtar till ljuset, värmen och trädgård igen nu! Visst, jag älskar snö och vinter. Älskar att åka skidor. Det borde kunna vara en toppenårstid precis just nu i januari. Men eftersom jag bor i Göteborg har vi ingen riktig vinter utan istället bara gråtrist väder, duggregn och mörker. Eventuellt uppblandat med lite isgata eller slask ibland. Men det blir liksom nästan aldrig riktig vinter här över huvud taget, bara det där mitemellan-vädret som är varken eller. Trist!

Så jag längtar och väntar efter bättre tider. Till ljuset och värmen och trädgårdstider. Och börjar det inte ljusna lite på morgnarna redan? Och snart är det februari och sedan mars! Och då kan jag ju börja så :-) Jag är inte den som odlar året om under lysrör. Har faktiskt inte en enda växtbelysning hemma även om jag funderar på att köpa i början av varje år när det kliar i fingrarna att få sätta igång. Av erfarenhet vet jag att jag inte tjänar något på att börja så för tidigt. Så det gäller att jag håller mig lugn med frö och jord ett tag till.

Men vad ska då en trädgårdstok som mig göra i denna gråa månad som är januari? Vad ska vi ta oss till i väntan på bättre (trädgårds)tider? Här kommer tre tips på vad vi ändå kan göra precis just nu:

  • Planera. Rita. Fundera. Jag har ju faktiskt en helt ny trädgård att skapa och sitter och ritar på den mellan varven. Men även om du inte har det så finns det garanterat något att göra om, förbättra eller fixa till. Skriv listor över vad du vill göra med trädgården. Dröm dig bort och se möjligheterna. Skapa nya rabatter och rita nya odlingsytor. Eller vad det nu kan handla om. Att planera trädgård är perfekt i denna årstid. Då vet du precis vad du ska göra när du väl sätter igång!
  • Läs och inspireras. Jag som jobbar med trädgård hinner oftast inte läsa böcker och trädgårdstidningar högsäsong. De hamnar i en hög och är förstås perfekt att ta fram nu. Jag läser och inspireras både till egen trädgård och till mina kunders. Läser på om nyheter bland perenner, träd och buskar. Inspireras till nya växtkombinationer, former, material osv. Perfekt att sitta inne i favoritfåtöljen och läsa! Gäller förstås även digitalt material från sidor och bloggar på nätet även om jag har lättare att följa med där året om.
  • Inventera fröer. Köp nya. Vad har du kvar för fröer sedan förra året? Vad behöver du köpa nytt? Fröer har i de flesta fall riktigt bra hållbarhet och jag slänger sällan fröer. Sallat är väl det jag köper nytt varje år eftersom jag både läst och har egna erfarenheter av att gamla sallatsfröer gror betydligt sämre än nya. Men i övrigt använder jag upp de fröer jag har. Trots konstant överfull frölåda brukar det dock alltid bli några nya inköpta. Att handla fröer irl i butik är dock livsfarligt för mig. Då brukar det bli alltför många spontanköp och dubbletter av sådant jag redan har. Enligt min mening handlas fröer bäst via nätet med frölådan bredvid sig! :-)

Så håll till godo med att trädgårdera på ett mer teroretiskt plan. Vi vet ju hur snabbt tiden går. Snart har ljuset kommit tillbaka och våren är här! :-)

Kommentarer { 0 }

Veckans växt: spansknäva

Det finns massor med odlingsvärda nävor och idag valde jag en av alla dessa fina arter att titta lite närmare på som veckans växt: spansknäva, Geranium endressii.

spansknäva

Spansknäva är en oerhört lättodlad perenn som trivs nästan överallt från sol till lätt skugga och i alla sorters jordar utan kanske den extremt torra eller vattensjuka. Den har ett marktäckande växtsätt och behöver därför planteras tillsammans med andra perenner som inte heller är rädda för att ta plats och tål att ha en kraftigväxande granne.

Spansknävan passar bra som en blommande marktäckare under buskar och träd men är också fin i rabatt.Tycker du att den tar över för mycket i en rabatt blir den finare och mer kompakt om du klipper ner den helt mitt på sommaren. Då kommer den inom ett par veckor svara med ett friskt bladverk och massor med blommor.

Det som är extra bra med denna näva är dess blomning. Den blommar mycket och väldigt länge. I södra Sverige från juni till september om inte längre. I min förra trädgård behöll den några enstaka blommor ända in i november!

Höjd: 30-50 cm. Eller till och med något högre i vissa lägen om den får en riktigt bra växtplats.
Planteringsavstånd: 40 cm.

Oftast odlas den rena arten, geranium endressii, som är den du ser på bilden ovan. Men det finns också några sorter i handeln i Sverige: ‘Wargrave pink’ är mycket lik den rena arten. ‘Album’ är en vit sort som inte riktigt är lika kraftigtväxande. ‘Rosenicht’ har en mer mörkrosa blomma.

I kategorin Veckans växt skriver jag varje vecka om en trädgårdsväxt som jag tycker är värd lite extra uppmärksamhet. Skillnaden mot andra växtinlägg är att jag försöker beskriva växten lite grundligare än vanligt. Alla inlägg i denna kategorin kan du läsa här.

Kommentarer { 0 }

Planerar köksträdgård

Vår blivande köksträdgård

Här kommer en bild från vår blivande köksträdgård! Jag skulle uppskatta ytan till att vara ca 8*12 meter. Vi valde bästa söderläge för odlingarna och den hamnade alltså mot gatan till. Det passade också bra att dela av denna del av trädgården som tidigare bestod av en långsmal rektangulär gräsmatta. Ungefär en tredjedel av denna yta framför huset blir därför köksträdgård och resterande yta får en trevligare form som blir lättare att skapa en mysig trädgård av. För att över huvud taget kunna använda denna yta till odling var vi tvungna att ta ner ett gigantiskt körsbärsträd som skuggade hela ytan, det är rester från stubbfräsningen som ni ser som en stor rund hög här i mitten av gräsmattan.

Mot gatan och uppfarten (till vänster i bild) avgränsas den blivande köksträdgården av en i höstas planterad häck av bredbladig liguster. Jag valde så kallad färdighäck med plantor som klippts som häck hos odlaren och vi fick direkt en dryg meter hög häck. Härligt! Mot uppfarten planterade jag häcken ca 1,2 m in för att kunna skapa en ”välkommen hem-rabatt” som jag brukar kalla dem. En rabatt som är det första en ser när en kommer hem och som gärna får vara fin hela året.

Mot grannarna har vi en gammal fin måbärshäck (syns här bakom komposten) och mot huset till avgränsas köksträdgården av en äppelhäck med pelaräpplen och ett gammalt plommonträd. (Syns inte i bild alls här). Givetvis har vi flera öppningar i häckarna så att det är lätt att komma in i köksträdgården från alla håll.

Där har ni förutsättningarna. Här kommer mina tankar om hur vi ska fortsätta till våren:

  • Jag kommer odla i pallkragar. Efter att ha funderat över självsnickrade odlingslådor eller köpta ursnygga i metall eller lärk så faller valet ändå på den klassiska pallkragen. Det första jag bestämde var att jag ville ha mina odlingar uppdelade i fler odlingslådor än vad jag hade i min förra köksträdgård där vi byggde egna stora bäddar. Och då blir valet pallkragar som är billiga och lätta att renovera när träet ger sig. Jag har inte bestämd antalet pallkragar ännu. Men det blir minst 9 stycken. En för perenna örter och övriga åtta för odling i fyrskifte.
  • Jag kommer precis som i gamla köksträdgården ha grus i gångarna. Naturgrus 8-16 mm är för närvarande mitt val även om jag funderar en del på 4-8 mm också. Denna typ av grus  kallas även gårdsgrus eller ärtsingel.
  • Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra plats för hallon- och blåbärsbuskar här eller om jag ska plantera dem i en annan del av trädgården (på baksidan). Jag har dock bestämd mig för att ge mycket mer plats till hallon och blåbär än vinbär och krusbär som vi inte äter så mycket av. En buske med svarta vinbär är redan planterad mot måbärshäcken till. Dessutom har vi uppstammade röda vinbär samt krusbär intill.
  • Jag vill ha en sittplats i köksträdgården. Gärna i form av en bekväm bänk eller trädgårdssoffa som helst ska kunna stå ute hela vintern. Kanske placerar jag den intill äppelhäcken.
  • Vi placerade soptunnorna i hörnet intill komposten för att slippa se dem det första en gör när en kommer hem. Detta hörn, med soptunnor och kompost och förvaring för krukor och en jordsäck eller två kommer byggas in och döljas med någon typ av staket, spaljé eller smal häck. Kanske i kombination?

Ja jag funderar vidare :-)

Kommentarer { 0 }

Long time no see

Vad tiden går fort! Loggar in på bloggen och ser att senaste inlägget är från juni! Det var några veckor innan vi flyttade det och det är verkligen tydligt att jag prioriterat andra saker än att blogga. Instagram har delvis tagit över det som en gång var själva anledningen till att jag startade en trädgårdsblogg. Där går det snabbt och lätt att dokumentera trädgården med några rader text och en bild. Så följ med gärna där för lite mer frekvent uppdaterande. Där heter jag timjanochpioner.

Vad har hänt sedan sist då? Jo vi har förstås flyttat med allt vad det innebär. Sedan har mycket tid gått till att försöka renovera vårt nya hus. Vi bor nu i ett hus från 60-talet och det är mycket att fixa med det förstås. Men det var himla roligt att välja tapeter och golv och inreda nya rum. Vi hann klart med ett badrum och barnens tre sovrum innan vi flyttade in och gjorde vårt sovrum nästan direkt. Sedan fick vi en vattenläcka i köket. Och det var som att all renoveringsork rann ut med det vattnet. Vi hade inte planerat att göra något alls med köket eftersom det renoverades 2007 0ch är helt ok. Men så blev det inte. I ett halvår har vi nu levt i ett mindre renoveringskaos där vi inte haft tillräcklig lust och ork att göra klart varken själva köket eller övriga rum vi vill fixa till.

Ni så här i backspegeln kan jag tycka att det kanske var bra ändå. Istället för att köra på med renoveringen i 180 fick vi nu fundera på hur vi verkligen ville ha det. Nu under julledigheten fixade vi till exempel till hallen och det blev riktigt bra, men inte alls på det sätt vi tänkt göra från början. Bättre!

I trädgården röjde vi mest i somras. På instagram går det att följa hur gigantiska körsbärsträd huggs ner, hur kompostkvarnen tuggar i sig grenar av buskar vi glesat ut, hur vi flyttat och skänkt bort en del buskar, rivit murar och faktiskt upptäckt en del fina perenner. Mer om detta kommer framöver! Det känns så kul att ta tag i bloggen igen!

Kommentarer { 0 }

Veckans växt: äkta kvitten

Sedan jag läste Lena Israelssons artikel i DN om kvitten för några år sedan har jag drömt om att ha ett eget kvittenträd. Eller vad sägs om frukter med ”en explosiv och fruktig smak, som päron och passionsfrukt på en gång men mycket mer” ? Det låter ju hur härligt som helst tycker jag! :-)

När jag var i Helsingborg förra helgen hittade jag det här kvittenträdet i en av trädgårdarna vi besökte på trädgårdsrundan och blev återigen påmind om detta fina träd. Får se om jag kan hitta en bra plats för kvitten i min nya trädgård!

Äkta kvitten eller päronkvitten som det också kallas, Cydonia oblonga på latin, trivs bara i de mildaste delarna av Sverige, i zon 1 och 2. Det vill ha en väldränerad jord i ett soligt och vindstilla läge. Det är ett träd som blir 3-5 meter högt och blommar med vackra vitrosa blommor i maj. Frukterna skördas med fördel på hösten efter en frostnatt eller två. De är då knallgula och sägs sprida väldoft i ett helt rum om man tar in dem. De går inte att äta dem råa utan de behöver tillagas till marmelad till exempel.

Det finns några olika namnsorter har jag läst mig till. Sobu, Vranja och Radonia har jag hittat, men inte så mycket om vad som skiljer dem åt. Den reda arten odlas också och kanske är den som används mest hos oss.

kvitten

I kategorin Veckans växt skriver jag varje vecka om en riktigt odlingsvärd trädgårdsväxt som jag tycker är värd lite extra uppmärksamhet. Alla inlägg i denna kategorin kan du läsa här. http://www.timjanochpioner.se/category/veckans-vaxt/

Kommentarer { 0 }

Marias trädgård – Trädgårdsrundan del 2

Den andra trädgården vi besökte på trädgårdsrundan i Helsingborg var Marias trädgård som hade nummer 41. En otroligt mysig trädgård med en helt fantastisk utsikt över havet och massor att upptäcka.

Utsiken, i en klass för sig:

trädgård11 trädgård12

Smala gångar tog mig runt i trädgården, det går bara att gissa vad man kommer till runt hörnet. Trädgården blir mysigare och hundra gånger mer spännande om en kan få till en blandning så här mellan de mindre, slutna trädgårdsrummen och de större, öppnare.

trädgård1 trädgård2 trädgård3 trädgård4

Grymt häftig köksträdgård i trälådor! Maria berättade att hon hängde på låset till Systembolaget vissa dagar för att få tag i de numera sällsynta vinlådorna i trä.

trädgård22 trädgård23

Kolla så läckert formklippt!

trädgård33

Kommentarer { 0 }

Veckans växt: Kameleontbuske

kameleontbuske

Kameleontbuske, Actindia kolomikta på latin, är en superläcker klätterväxt. Kolla bara bladen, precis i Timjan och pioners färger :-). För att vara klätterväxt är den inte jättebra på att klättra och det hörs ju nästan på namnet (buske). Den bör helt enkelt få lite hjälp på traven genom att bindas upp.

kameleontbuske2

Kameleontbusken blir 2-3 meter hög och trivs i zon 1-6. Den gillar en väldränerad växtplats med näringsrik inte för torr jord i sol eller halvskugga.

kameleontbuske3

Kommentarer { 0 }