Sakta men säkert håller jag på och städar i köksträdgården och häromdagen rykte jag upp den sista löken och några av de minsta morötterna, de jag sådde i slutet av sommaren. Fortfarande står de fullväxta morötterna kvar i landet, det tror jag de klarar ett tag till :-)
Det blir mÃ¥nga “sista skörden”-inlägg nu men det gäller ju att njuta av egenodlat sÃ¥ länge man kan :-) Jag har hyllat mina auberginer tidigare för det var verkligen en ‘överraskning hur bra de gick att odla i en kruka pÃ¥ altanen. Helt klart en given växt även 2012! Sorten heter ‘Dusky’och här är de allra sista jag skördade innan plantan helt vissnade ner i frosten. SmÃ¥ men naggande goda, pÃ¥ hamburgare till exempel!
Igår var vi på studiebesök med Gunnebokursen (mer om det i ett annat inlägg) och jag fotade förstås en massa. Bland annat dessa japanska lyktor eller judekörs som de också heter. (Eller Physalis alkekengi om vi ska ta det på latin.) Så himla fina att ta in och torka! Nu har jag läst på att det är en perenn växt på runt 80 cm, lättodlad är den också. Lord Nelson har fröer och jag tänker förstås så dem i våren 2012 . :-)
Det är inte bara bladens fina höstfärger som lyser upp i trädgården just nu. Än blommar i alla fall några perenner hos mig och höstastern är en av dessa. Denna sort kommer från mina föräldrars trädgård där jag delade en planta och den har spridit sig rejält. Jag har ingen aning om dess namn och efter en googling på höstaster så lär jag mig att det finns massor av astrar man lite slarvigt kallar höstaster så jag ger mig inte ens in i att försöka artbestämma denna.
Egentligen är inte den här blålila färgen någon favorit hos mig men jag har inte mage att ta bort den när de nu växer så fint och blommar nu när många andra perenner har gett upp i frosten. Allt kan inte vara färgmatchat och perfekt även om jag känner att kärleksörten framför nog ska få flytta någon annanstans i vår :-)
Jag vet inte hur länge potatis kan ligga i jorden innan den blir dålig men än så länge håller sig våra fina. Det är flera månader sedan blasten vissnade ner och dessa är dessutom två tidiga sorter (Rocket och Cherie) som håller de sig bra under jord. Kanske borde vi plocka upp allihop men vi har inte riktigt någon bra förvaring för dem så de blir nog kvar i landet och så plockar vi vartefter vi ska äta upp dem. De är riktigt goda fortfarande och speciellt Cherie smakar färskpotatis fortfarande även om skalet nu är så tjockt att man måste skala dem. Det är härligt att ha köksträdgård! :-)
Trist att jag aldrig kommer ihåg att ta med kameran när jag är på Gunnebo, det blir så tråkiga bilder med telefonen men jag vill visa ändå så ni får stå ut helt enkelt :-)
De här två dagarna snickrade vi planteringslådor:
Kikade på när korna skulle in i ladugården igen:
Lärde vi oss om olika sorters lökar och knölar:
Satte vi hyacinter i vatten:
Planterade vi krokus, tazetter och iris i kruka:
Och amaryllis som sedan ska stå på slottet och i kaffehuset:
Och så planterade vi lökar i slänten väster om slottet, där kommer det bli fint i vår kan jag lova: :-)
…och härliga höstfärger i min trädgÃ¥rd:
Smällspirea, Physocarpus opulifolius ‘Diabolo’
Havtorn, Hippophae rhamnoides ‘Romeo’ eller ‘Julia’
Japansk gyllenlönn, Acer shirasawanum ‘Aureum’
Japansk blodlönn, Acer palmatum ‘Blodgood’
Kärleksört, Sedum spectabile ‘Herbstfreude’
Jag kommer sörja att inte längre kan gå ut och plocka egna tomater till middagen, och att barnen inte kan äta dem direkt från plantan. Men det kommer ju en ny vår snart då man får börja odla igen. Det gäller att se framåt! :-)
Vi har i alla fall haft hur mycket tomater som helst i år och de allra sista åt vi upp häromdagen:
Här kan man läsa om vilka sorter jag odlade i år.
Och nu återstår bara en sorglig samling fd tomatplantor som borde ha flyttats till komposten typ igår:
I går kväll fick vi en chock när vi tittade ut genom fönstret. Vi hade en älg på besök! Mäktiga djur det där, så enormt stora. Jag har aldrig varit så nära en förut och jag vet ärligt talat inte hur jag vågade gå ut. Det kan ha något att göra med att jag inte ville att den skulle käka upp hela körsbärsträdet :-)
I år ska jag försöka övervintra en av mina chiliplantor (Monkey face) tänkte jag. Jag flyttade den till en mindre kruka för att få plats med den och vi får väl se vad den tycker om det. Ännu så länge går det bra. Den vissna grenen, som inte är heldöd även om det ser ut så här, har faktiskt börjat skjuta nya skott sedan den kom in i värmen. Kanske inte det bästa att göra inför vintern men det visar ju i alla fall att den trivs såhär långt :-) Ska bli kul och se om den överlever hela vintern.
Jordärtskockor
Nu händer allt på en gång!
Välkomna upp!
Min stjärnmagnolia blommar
Penséeer 2.0
Jo: Uj, vad långt de har kommit! Mina har ju knappt t...